torsdag 18 april 2013

Vem vill vara en liten lort?

 

Vad är mod?
Jag ser det lite som "hundtermens" dådkraft.
Med dådkraft innebär att en hund förmår ta tag i, närma sej saker och upplevelser som den egentligen är lite rädd för. Å att den kan släppa obehaget efteråt.
Så är mod för mej.

Mod är inte att stå upp och tala inför 150 personer.
Inte om du älskar att vara i centrum och gör det helt obehindrat.
Jag är inte modig som brottas med stora hundar med stora tänder.
Jag är ju inte rädd för hundar.
Mod är inte för mej att hoppa fallskärm ut från en flygplan eller köra bil genom Europa... om det inte skrämmer dej ett dugg.
Men om det skrämmer... och du gör det ändå. Då uppvisar du mod.

Ett av mina barn tycker inte om när jag skriver i allt för hårda tongångar om Sverigedemokraterna. I synnerhet inte när jag lämnar ut mitt namn.
Inte för att hon inte delar mina åsikter... det gör så klart alla mina barn... utan för att hon oroar sej över min säkerhet.
Det är på den nivån det är nämligen. Att diskutera med ett av vårt folkvalda partis sympatisörer. Risk för hot. Uthängning.
Jag tror aldrig att mina barn skulle känt sej ängsliga om jag kritiserade Folkpartiets sympatisörer. Eller Miljöpartiet.

Jag kalkylerar med den risken även om jag hittills varit väldigt förskonad.
Mycket mer förskonad än andra öppet antirasister som jag känner.
Någon ringde och väste "blattehora" i min telefon en gång.
Det är allt.
Men som sagt, självfallet räknar jag med att risken finns.
Å jag är en vanlig människa. Inte tränad att bemöta den typen av aggression.
Inte uppstöttad av någon tidningsredaktör eller dyligt.
Jag skulle förmodligen tyckt att det var hemskt obehagligt.
Men ni minns väl er Astrid Lindgren?
"Det finns saker man måste göra, även om det är farligt. Annars är man ingen människa utan bara en liten lort."
Så är det!
Ibland måste man stå upp även om man skräms av det.
För att ens allra mest grundläggande värderingar spottas på och hotas.
Det är mod för mej.
Begär jag av andra att stå för sina åsikter och inte gömma sej bakom alias när de häver ur sej sina fruktansvärdheter... ja, då får jag göra det själv.

Detta typ av inlägg får alltid minst kommentarer.
Varför?
Är de ointressanta?
Tjatiga?
Jag tycker alldeles för få tar kampen som hotar demokratin.
Jag kommer fortsätta tjata.

Puss/ Asta

6 kommentarer:

  1. Tjata på du! Det behövs och ja, att stå upp för sig själv och alla andra i det tysta, det är mod. Du är modig och ändå så välbehövlig. Den goda sidan måste få en röst och man måste våga vara obekväm i allt det som man står för, som man tycker är fel och det betyder inte att man ger sig på personangrepp utan utgår från sig själv att du/ jag har lika rätt att tycka som dem och säga att det här är inte okej. Kämpa på du och ja, trist att inte fler kommenterar det som borde vara viktigt för oss alla. Kram!

    SvaraRadera
  2. Jag tror att det precis som allt annat kan bero på vilket umgänge man har också. Jag ser varje dag massor av människor som tar kampen för demokratin, väldigt modiga människor inom asylgrupper, researchgrupper och andra antiraistiska och antifascistiska rörelser som följer varje steg sd tar.Och det går till så pass mycket handling att jag ärligt kan säga att jag personligen inte hinner vara med på alla motdemonstrationer och föredrag. Det är upplyftande. Du får komma till Skåne och få lite tro på framtiden :-) (säger jag, den värsta av misantroper..men, jag är glad för all kamp jag ser omkring mig varje dag och alla diskussioner med roten i empati).

    Kram
    Jessica i Malmö

    SvaraRadera
  3. Du har verkligen hängt upp dig på att tjata o´m SD,känns ibland som att du vill ha igång bråk. självklart ska man stå upp för saker man tycker, men alla vet var du står i den frågan..Mod innebär mycket för mig, jag är tyvärr inte rädd för fan själv, har väldigt stort rättspatos i mig..Jag har mod att fkt säga att invandringen har gått över styr, och då vet jag vad jag pratar om..Har stora mått av civilkurage? hur har du det med den frågan..? Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet du vad "Lisa"... det är väldigt frivilligt att läsa min blogg å ta del av mitt tjat. Läs nåt annat vet ja.

      Radera
    2. Kära "Lisa" - läs gärna min kommentar också under inlägget "Till Lisa". Och du - att slänga ur sig en kommentar om att invandringen gått överstyr har föga med civilkurage att göra - det är många som svänger sig med den frasen. Svårigheten ligger i att kunna motivera den åsikten med annat än saker som: "men min morsa fick sin cykel stulen av det j*a patrasket" eller "Ja men de lever på mina skattepengar (fast man själv är arbetslös alt. har lagt undan skattepengar på utländska konton..)" Kom gärna med en annan typ av argument. För de argumenten har jag svar på redan. Ta hand om dig och jag kan hålla med Asta i det att om du tröttnat på hennes blogg för att hon tjatar så finns det annat du kan läsa..

      Radera
  4. Jag för dagligen och alltid denna kamp. Och tänker fortsätta intill döddagar. För vi existerar i ett sammanhang och att exkludera och stänga ute verkligheten fungerar inte. Jag tycker absolut att SD har förbrukat sin demokratiska rätt till att uttala sig och att dess anhängare är en samling - i bästa fall - rätt så tragiska vilsekommna personer. Och det står jag för. Trots hot och tillmälen. SD kan villa trygga i vetskapen om att denna svensk ALDRIG NÅGONSIN tänker rösta på dem!!!!

    Kramar A!

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare