söndag 30 mars 2014

Dricker du för mycket?



En sådan här lathund har vi på jobbet. Som ett instrument när vi talar alkohol med patienterna. Det måste finnas någon slags måttstock och inte bara ett subjektivt tyckande. "Mycket" för dej är kanske "lite" för mej eller tvärtom.
Annars tycker jag den här typen av tabeller är lite farliga.
Hur stor risken är för att hamna i ett riskbruk eller ett missbruk handlar om bra mycket fler faktorer än antal centiliter som du dricker per vecka.
Vad du har för gener. Varför du dricker. Hur du mår när du dricker. Efter du druckit.
Om du ofta blir berusad. Dricker när du inte tänkt eller mer än du planerat. Hur du mår om du avstår. Hur viktigt det är för dej att dricka. Om du gör saker på fyllan du inte skulle gjort annars. Osv.
Visste ni att kvinnor generellt sätt blir beroende av alkohol på halva tiden jämfört med en man? Att en kvinnas lever och hjärna tar skada av alkohol mycket fortare än mäns organ påverkas?
Alkoholismen ökar i samhället. Fortfarande är det fler män än kvinnor som har problem med alkohol men kvinnor i min ålder är den snabbast växande gruppen av nya alkoholister.
Offer för bag-in-boxen. Offer för det nya sydländska sättet att umgås.

I min yrkesroll är jag ganska bekväm med att prata om alkoholens risker.
Tillsammans med en patient kan jag vara både medkännande men också rak.
Jag kan lirka med en patient som jag tror "underdriver" sitt drickande.
Ibland. För det ÄR svåra samtal. Åtminstone när människan inte själv vill kännas vid det.

Jag har, som de flesta av er antar jag, människor i min omgivning som jag kan känna oro i varierande skala för då det gäller alkohol. Människor som riskdricker på olika vis utan att själva vara medvetna om det eller erkänna det ens för sej själva.
Kanske handlar det om att de alltid blir odrägligt packade när de dricker?
Kanske ändras deras personlighet och de blir arga, bittra, ledsna eller svartsjuka?
Plötsligt ska det gråtas (eller grälas) på varenda fest.
Kanske verkar alkoholen bara vara lite FÖR viktig för dem?
Då är det så lätt att "släta över."
Låtsas som om det var en engångsgrej.
Hålla med lite skockande om att visst fan är det gott med en öl efter jobbet eller ett glas vin innan läggdags. "Det måste man väl för fan kunna unna sej, det gör de ju söder över."
Att "dricka lite" är ju så härligt. Avslappnat, kontinentalt. Ja till och med belevat.
Ett glas schysst rödvin. Som gifter sej så härligt till steken.

Det ÄR jättesvårt att närma sej någon man känner och tycker om men som kanske är utanför den absolut närmaste kretsen och säga att "jag tycker du verkar ha problem med alkoholen, hur mår du egentligen."
Det är jättesvårt för risken är så stor att människan i fråga blir arg/ ledsen och hur som helst inte vill kännas vid det.
Men vi kanske måste våga!
Våga vara så där präktiga och tråkiga. Våga att lägga oss i.
För hur snällt är det att se på medan en människa stormar med huvudet före rakt in i en katastrof?

Puss/ Asta

3 kommentarer:

  1. Svar
    1. Som sagt, både ja och nej. Kram

      Radera
  2. Tror nog att det farligaste är det "fina" drickandet. Ett glas fiiiint rött viiiin till steken/grytan en vardag. Är det en flaska man öppnat kan man ju lika gärna dricka upp den. Och är det en bib så tar man gärna ett glas till... Och sen skall man väl inte glömma storleken på vinglaset... Mina är göööörstora där ett glas är mer än en halv flaska.

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare