Fredagen den 13:e...

Nej men HEEEEEEJ...

Gud vilken usel bloggerska jag varit på sista tiden. Fy skäms.
Jag har haft dåligt med tid å dåligt med motivation och egentligen är det väl inte bättre än men jag ville ändå ge ifrån mej ett livstecken.

Hur är det med er så här fredagen den 13:e då?
Är ni nåt skrockfulla?
För min gammelmormor fick man aldrig ta in ljung för då kunde någon kär dö.
Å mormor har alltid varit noga med att man inte får lägga nycklar på bordet. Inte skor heller :)
Många jag känner spottar över axeln när de ser en svart katt korsa vägen.
Jag tycker sånt är rätt fånigt. I höjd med att vara skräckslagen för en ljus fralla med ost å marmelad ungefär.
Jag har till och med hört att fredagen den 13:e inträffar det färre olyckor än annars för då är människor lite mer försiktiga.

Igår var jag hemma hos min nya vän Jai.
Nya å nya, hon är min kollega och var nyligen min student, men det var första gången vi sågs privat.
En del människor tycker man om direkt. Känner att man har potenstial att älska.
Jai är en sån människa.
Hon är så vacker. Så charmig. Så snäll.
En mjuk å behaglig människa, nära till sina känslor men stark som attans inuti.
Ja, ni hör. Jag låter förälskad :) Betuttad är jag absolut.
Jag fick träffa hennes fina lilla familj å blev bjuden på underbart god mat.
Mmmm. Jag är lycklig över Jai.

Förkylningen fortsätter.
Hostade sönder halva natten.
Det är flera i min omgivning som haft samma långdragna skit.
Hörde att det diskuterats på jobbet när jag var sjukskriven hur "sjuk" jag egentligen var som kunde snurra runt i klänningar och posera i trädgården med Märta.
Well. Jag var som sagt förkyld. Inte döende.
I min värld finns det en skala mellan att vara arbetsför och redo för att fylla i "det vita arkivet."

Ha en fin fin dag mina vänner.

Puss/ Asta