söndag 16 mars 2014

Den lilla mannen som snart är här. Å att jag inte tror ett dugg på alla farhågor.

 

Magen växer å växer på Mini.
Hon är i vecka 35. Fem ynka veckor kvar.
Han är redan klar. Det lilla mmiraklet är fix färdigt, han skall bara lägga på sej lite höll, få lite längre ögonfransar, bli lite bedårande. Sen så...
Lillkillen inne i magen puffar å buffar på mej när jag lägger mej med örat tungt emot honom.
Bara hud, lite blodkärl, lite fett och ett lager fostervatten skiljer oss åt.
Jag pratar med honom. Ropar "Hej älskling, det är mormor här."
Han måste tro att jag är en gapig typ.

Jag märker ibland när jag pratar med andra att de förfäras en smula av omständigheterna kring Lilleman.
Att det ses som konstigt att hans föräldrar bor här hos oss och inte ens söker någon egen bostad i nuläget. Att hans föräldrar är arbetslösa. Att de är unga.
Själv har jag aldrig känt någon oro kring det.
Jag vet redan nu att även om hans föräldrars ekonomiska omständigheter är knappa lär det inte lida någon nöd på varesej föräldrarna eller barnet.
Han har redan dragit vinstlotten i livets tombola. Miljarder barn föds med sämre förutsättningar.
Han hör till den lyckliga skara som aldrig kommer behöva frysa om natten, aldrig behöva svälta, aldrig dricka otjänligt vatten.
Han kommer att älskas å omhuldas av många, få gå i skolan, få tillgång till alla nycklar han behöver för att bygga sej ett rikt och lyckligt liv.
Det finns ingenting att förfasa sej över.

Allt han behöver är inköpt och väntar på honom.
Mest nytt, en del begagnat. Allt fint, funktionsdugligt och barnsäkert.
Hans föräldrar är visserligen unga människor, men de är unga å harmoniska människor och de kommer att bli utmärkta föräldrar.
De är lugna och trygga.
Kärleksfulla och med ungdomlig energi.
Det lite bortskämda och slappa hos dem kommer snart att jagas bort.
Jag tvivlar inte ett ögonblick på någon av dem.
Runt omkring dem finns ett skyddsnät av ekonomi och erfarenhet.
Av kärlek och en önskan att hjälpa och stötta.
Jag ser det som en stor förmån att få ha dem här.
Jag tänker fortsätta leva mitt liv med jobb, Gottfrid, vänner och egentid.
JAG ska inte bli mamma. Men visst kommer jag att kunna hjälpa till på ett annat sätt än när min stora flicka fick barn.
Den lilla killen har ju oxå en farmor och farfar som längtar efter honom och som måste få sin tid.
För att inte tala om morbror och moster, farbror och gammelfarmor.
Vänner till modern å fadern.
Ett sådant välsignat barn, med så många öppna hjärtan och så mycket kärlek.


Så unga människor kan visst bli bra föräldrar. De kanske blir bättre föräldrar.
De är inte styrda av studier hit å dit, de litar på sin instinkt, på sin kärlek och resten får de ta som det kommer.
Jag tror inte alls att man varken måste förfasa sej eller ömka de blivande föräldrarna så som så ofta händer. Jag tror, att de kommer att göra ett fantastiskt jobb.
Att barnet under mitt öra kommer att bli en kärleksfull, kavat, öppen liten kille.
Inte trots sina föräldrar. Utan på grund av sina föräldrar!

Puss/ Asta

4 kommentarer:

  1. Visst är det så - att barn som föds in i familjer fyllda av kärlek och dessutom i ett land som vårt har dragit en vinstlott! Av allra högsta grad! Och så är det nog så att det finns unga föräldrar som blir toppen och andra unga föräldrar som inte alls blir bra. På samma sätt som det är med de äldre. Inget är en garanti på att det blir rätt, men heller inte något som otvivelaktigt måste vara fel. Jag tror det blir folk av de flesta *ler*

    Kramar

    SvaraRadera
  2. Ja, kärlek är bättre än all rikedom i världen! Jag tror det kommer att bli en alldeles fantastisk liten familj!

    SvaraRadera
  3. Tror också på att det kommer att gå jätte bra! Vill dock bara påpeka att jag inte tror på att man går mindre på kärlek och instinkt bara för att man läser en och annan studie, av rent intresse. Att förkovra sig och analysera det egna föräldraskapet tar inte fokus från kärleken.
    Kram blivande mostern.

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare