onsdag 26 november 2014

Jag tänker ofta på en amerikansk kvinna på 41 år som jag aldrig har träffat



Jag tror att jag, för att vara svensk medelålders kvinna, förhållandevis ofta tänker på Monica Lewinsky. Ni vet den unga kvinnan som blev avslöjad att ha haft en affär med president Bill Clinton.
Då var hon hon tjugofyra år och praktikant i Vita huset.
Efter avslöjandet fanns hennes foto och snuskiga historier om vad som hänt i ovala rummet på varenda löpsedel världen över.
För unga ensamstående Monica Lewinsky ett karriärmässigt självmord, offentligt spott och spe från en hel nation, för gifta medelålders Bill Clinton ett krutmoln som la sej.
Ämbetet, makten, anseendet och hustrun fanns kvar efteråt.

Man behöver inte gå så långt som till världstablåerna för att finna detta fenomen.
Det händer hela tiden och överallt.
Förbjudna förhållanden, hemliga romanser, flirtar som uppstår mellan en man å en kvinna där kvinnan oavsett om hon är gift eller inte får ta hela skulden.
Där männen borstar av sej händelsen och bara går vidare, stärkt av att män runt omkring honom ser honom som en casanova och kvinnor lite förtjust fnittrar "ja se karlar."
Skvallret om hur "hon" gick till sängs med en man, trots att han var gift.
Äktenskapsbryterska. En särskild plats i helvetet för kvinnor som backstabbar sina systrar.
Å männen?
Äsch de är virila och charmerande.

Monica Lewinsky är för mej sinnebilden av alla dessa kvinnor som varit i hennes situation.
Som fått bära hela skulden och som fått hela sitt liv sönderslaget.
Jag har tänkt på henne många gånger, så ung och så medialt oerfaren.
Var hon förälskad i presidenten?
Hur kände hon när anklagelserna kom upp och Clinton med fast stämma sa till hela världen
"Jag har inte haft någon sexuell kontakt med den där kvinnan."
Den där kvinnan.

Jag skiter i om den amerikanska presidenten har utomäktenskapliga affärer.
Jag struntar faktiskt i om vår statsminister eller om grannen har det oxå.
Det jag BRYR mej om är domen, fördömandet av kvinnor och överseendet med männen.
Det är trots allt inte 1600 tal längre.

Puss/ Asta

1 kommentar:

  1. Ja jag kan faktiskt komma på mig själv med att tänka på henne med. Så sorgligt och klassiskt fall av hur mannen kommer undan och kvinnan får bära hundhuvudet hela livet. Han var den vuxne i detta läget, han borde ha låtit bli oavsett lust, kärlek eller vad det nu var som lockade.

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare