Så blev det för Asta idag.

 
Utmattning löd domen. Oförmåga att fokusera, glömska, oförmåga till att hantera andras känslor och lidande i nuläget. 
Sjukskriven blev beskedet. I åtminstone en månad. Återbesök den 25:e februari.
För att se hur jag mår då, eventuellt arbeta halvtid ett tag.
Det känns som en evighet dit. Men jag har mycket jobb framför mej.

Mina kollegor som känner mej bäst uttryckte oro över att en sjukskrivning skulle innebära att jag satt uppe på nätterna, pimplade vin och skrev deprimerande blogginlägg för att sedan sova halva dagarna.
:) Jag får hålla med om att risken finnes. Kanske till och med är överhängande, men jag skall göra mitt allra bästa för att förvalta den här sjukskrivningen väl.

Jag ska lägga mej i tid på kvällarna och ställa klockan på morgonen så jag kommer upp.
Jag ska sköta mina mediciner och trappa ner mina sömntabletter.
Jag ska göra sådant jag mår väl av.
Gå långa rundor med hunden, umgås med människor som jag tycker om, andas mycket frisk luft. Begränsa mina timmar vid datorn och försöka att inte grubbla allt för mycket.

Puss/ Asta