torsdag 27 september 2012

Kan man förbruka sin rätt som förälder?

 

Usch, jag hinner ingenting.
"Lägga mej tidigt" blev det inte mycket av. Låg å spelade wordfeud klockan halv två och somnade väl en stund där efter.
Blev väckt klockan fyra av en gråtande Mini med träningsvärk och klockan sju av en morgontrött make. Kissade lilleman båda gångerna så i natt slapp vi olyckor.
Ja, sen blir det som det blir...
Ubersvårt att slita sej från madrassen och en prins som bara vill gosa, ligga nära och pussas.
Jag menar, hur sliter man sej från det?!
Det gjorde jag inte. Men när sockerprinsen förvandlades till Hugo huggorm var det enklare.

Så nu har jag som vanligt superbråttom med allt som skall hinnas med innan jobb.
Världsviktiga saker som tvagning, insmörjandet av massa krämer, sminkning, föning och plattning av hår och sånt ni vet. Bha! Ibland blir jag så trött.
Att vara kille verkar så enkelt. Duscha, deo... klart å iväg!
Fast, njää... jag skulle inte vilja byta ändå.

I tidningarna kan man läsa att Haddiles riktiga mamma skall ha gett sig till känna via ombud.
Ni vet den två åriga flickan som här om veckan höll på att bli utvisad till ett barnhem i Frankrike för att hon inte "var Sveriges ansvar." Hon som bott hos en fosterfamilj i Skåne sedan hon kom dit som 4 månaders bäbis, övergiven av sin mamma och misshandlad av pappan.
Jag känner mej väldigt kluven här.
Jag vet ju att det är så det fungerar med familjehem. Det skall vara ett trygg plats, ett ersättningshem, men hela tiden skall socialtjänsten arbeta med att om det är möjligt återförena barnet med sina biologiska föräldrar.
Jag skulle aldrig i livet kunna agera fosterfamilj för så här små barn.
Alldeles oavsett hur väl man känner till förutsättningarna innan, så hur gör man för att inte fästa sej och se på ungen som sin när hon bott hos mej sedan hon var 4 månader.
Om jag badat henne, burit henne, matat henne, tröstat, lekt, pussat, fostrat...
Det är för mej en omöjlig ekvation, något jag aldrig skulle klarat av.

Till kärnfrågan...
Vilken rätt har en förälder till sitt barn?
Vad krävs för att denna rätt skall förbrukas?
Är en biologisk mamma alltid "det bästa" för barnet?
I vilken situation ställs barnets rätt mot förälderns rätt?
Det är svåra frågor. Inte helt enkla att besvara så klart.
Vi vet mycket lite om varför Haddiles biologiska mamma övergav sitt barn, inte förmådde och varför hon hållit sej borta hela den här tiden.
Vi vet precis lika lite om hon med rätt stöttning skulle kunna klara av att återskapa band till sin dotter och ta hand om henne på ett bra sätt.
Och vi vet egentligen ingenting om vad som i slutändan är det rätta för Haddile?
För den lilla flickan som bor i den enda familj hon känner till, med den enda mamman och pappan hon vet om.
Jag är glad att jag slipper fatta beslut här, men jag hoppas att de som gör det tar sej tid och gör det ordentligt

Puss/ Asta

2 kommentarer:

  1. Ja det är svåra frågor. Frågorna som man sitter med på soc dagligen. Det var ett ansvar jag inte ville ha...kände jag efterhand. Man sitter där med de mest utsatta som satta på en vågskål.....när slår den över tillräckligt innan barnet måste flytta. Hur mkt ska till för en tillbakaflytt.Vad är rätt svar? Det är väl därför vi hade handledning regelbundet och där vi diskuterade vände upp och ned på varenda sten tills ett beslut var taget. Föräldrarna är ju abslut viktigast och jag tycker det ska gå ångt innan man särar på dem, men i det här fallet har ju inte flickan lärt känna sina föräldrar från början utan växt upp med några andra. Det är ju den värld som hon känner och som är trygg. Jättebra om hon kan få en kontakt med sin mamma men att flytta henne utomlands till någon hon faktiskt inte känner i dagsläget det är jag tveksam till. Hursomhelst skulle jag aldrig vara familjehem. Plågsamt värre. Tack för ett inlägg där den som skriver förstår att det inte finns mallar för sånt här. Det är inte helt vanligt.kram

    SvaraRadera
  2. Åh, precis vad jag funderade på. Mina kusiner valde öppen adoption med sitt första barn, och det var ett rent elände för dem att vara tvungna att låta sin adoptivson umgås med de helt dysfunktionella biologiska föräldrar som en gång lämnat bort honom. Nästa barn var en kinesisk flicka som lämnats till ett barnhem. Där hade de policyn att ingen information lämnas ut alls. Så där blir det förmodligen fel ÅT ANDRA HÅLLET när den flickan blir stor.

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare