söndag 6 juli 2014

Exotiskt värre

 

Min make tycker att jag är vansinnigt exotisk.
Å nej, jag går inte i bastkjol med bara bröst när jag går till jobbet.
Jag dricker kaffe i glas.
Väldigt underligt. Väldigt... utländskt gjort av mej.
Jag har försökt förklara att det är tämligen vanligt att inmundiga sitt kaffe på detta vis, att det är ett tag sedan svenskar generellt drack kaffe i små blommiga koppar med fat under men det hjälps inte...

Det är turken i dej säger maken.
Turkar dricker kaffe så och det syns ju lång väg att du inte är svensk. Att någon i din släkt hoppade i en sänghalm som hon inte förväntades att göra.
Tja, inte vet jag.
Vad jag vet är att min gammelmorfar var väldigt mörk, hade bruna ögon, rejäl solbränna och svart hår. Liksom hans mamma och nu snackar vi åtminstone 130 år bak i tiden.
Alla svenskar är inte rågblonda, blåögda och har en förkärlek till sill å potäter 7 dagar i veckan.
En del dricker till å med kaffe i glas.

Fast jag får ofta den frågan av patienter.
"Vad kommer du ifrån?"
"Från Falkenberg."
"Ja, men från början?"
"Göteborg."

Tålmodig suck... "Från vilket land kommer du?"
"Från Sverige. Sedan åtminstone 7 generationer, sedan vet jag inte."


Jag ska avstå från att göra politik av detta inlägg. Avstå från argumentation om "det svenska" och vem som är det.
Det är ju semester. Jag är ledig. Solen skiner.
Å jag... jag dricker ett glas kaffe jag.

Puss/ Asta


3 kommentarer:

  1. Wo-hooo! Då är jag också exotisk - fasen, det har jag aldrig varit förr, var det så enkelt som att dricka kaffe ur glas??

    SvaraRadera
  2. Gahh, den eviga frågan, var kommer du ifrån... När jag var ung handlade det dessutom om exakt vems unge en var, så inavlat var det där jag växte upp... Och jag var en av mårschastårchan, det var rätt fint, för de flesta kände min pappa via skogen eller idrotten eller så hade de eller deras barn haft mamma som lärare... Och då var jag ju ok... Men hade jag varit en av Karlsonsungarna (som två av mina vänner) då var det värre, för deras pappa söp ju... Att min farfar var bygdens största suput var förlåtet, för han var ju spelman och konstnäääär... Alla visste allt om alla, och du bedömdes aldrig på egna meriter utan bara utifrån vilket ditt ursprung var... På ett sätt är det bättre nu, på andra sätt fortfarande precis lika galet...

    SvaraRadera
  3. Ja du……….. Här är det lite tvärtom: mitt efternamn är tydligen norrländskt klingande. En kollega till mig från Norrland, sa att han inte överhuvudtaget reflekterat över om jag eventuellt hade utomlandsfödda föräldrar. Han var van vid korta efternamn som slutade på ti.. Och i och med att jag inte har mörka ögon sååå.. Fast det har ju inte du heller… Nåväl - folk är konstiga. Ofta.

    Kram

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare