tisdag 26 juni 2012

Tanter å mail



Åhhh, jag fick ett sånt himla fint mail idag av en facebookbekant.
Tack, tack, tack söta du.
Hon hade följt mej redan när jag skrev under "Märtakrokodil" på olika forum samt skrev nån eller några krönikor i rastidningen.
Så kul!

Vet ni, när Märta var liten/ ung hade hon egen hemsida där jag typ bloggade om världen sedd ur hennes ögon. Fast jag visste inte riktigt att det var bloggade jag gjorde. Jag trodde jag skrev "dagbok."
Hur som helst så vet jag åtminstone två personer som råkade snubbla in på den där hemsidan, läsa mina Dogue de Bordeauxberättelser och bli så nyfikna på rasen att de tillslut skaffade var sin egen Dogue.
Det är stort att ha inspirerat till.

 På tal om nåt helt annat, slötittade på Svt alldeles nyss och det var något program om "medelålders kvinnor" som pratade om "en massa saker de gjorde."
Det kunde vara bläddra i kataloger, ignorera kedje e-post, skälla på butikspersonal osv.
Låter som ett kul program va?!
Well, det VAR det.
De var för jäkla sköna.
Fast verkade äldre än mej. Alltså mycket äldre.
En av de roligaste såg ut somen riktig torr kärring med silvergrått hår och svarta markerande glasögon.
Hon var 47.
Hon var hur kul som helst när hon berättade om vilken respekt hon som "medelålders" väckte då hon var missnöjd. När hon använde ord som Fullständigt oacceptabelt, horribelt, misserabelt, kan jag få tala med din chef.Hon snurpte med munnen, vinkade elakt in dem med pekfingret och var HELT underbar... äsch, jag antar att man måste ha sett det själv.

Jag funderade på om jag har lagt mej till med några sådana där "medelålders kvinnliga maktstrategier"...förmodligen.
Ibland ( i huvudsak på jobbet) får jag höra att jag kan låta lite barsk.
Ibland är det medvetet, men oftast inte.
Däremot har jag tänkt på att när jag blir arg så går rösten upp i falsett. Föga imponerande eller skräckinjagande. Det måste jag verkligen jobba med... att bli dååååååååååååvare.
Ni fattar att jag skojar lite va?!
Liiite i alla fall, det finns kanske ett korn av sanning.
Den del som är sanning är att åldern medför en viss respekt. Ja men NÅT skall man väl få som kompensation när männen på gatan går förbli en å tänker "en tant."

Puss/ Asta

1 kommentar:

  1. A - log med ansiktet när jag läste detta inlägg. Härmed vill jag tillägna dig en dikt som visar hur jag tänker vara när jag blir " medelålders" (alldeles snart!!)




    Varning (Dikt av Jenny Joseph, 1961)

    När jag är en gammal kvinna ska jag gå klädd i purpur
    och en röd hatt som inte alls passar till
    och jag ska slösa min pension på konjak och sommarhandskar
    På satinsandaler och så ska jag säga
    "det finns inga pengar till smör".
    Jag ska slå mig ner på trottoaren när jag är trött
    och jag ska glufsa i mig allt som bjuds på
    varuhusdemonstrationerna
    och ringa i alarmklockor
    och dra min käpp längs staketet
    och ge tillbaka på min välanpassade ungdomstid.
    Jag ska gå ut i tofflor i regnet
    Och plocka blommor i regnet
    Och plocka blommor i andras trädgårdar.
    Och lära mig spotta.
    Då kan man gå klädd i förskräckliga blusar och bli allt fetare
    Och äta åtta korvar på en gång
    eller bara bröd och potatis under en vecka.
    Och samla pennor och kritor och ölunderlägg och saker i askar.
    Men nu måste vi ha kläder som håller oss torra
    och betala vår hyra och inte svära på gatan
    och vara ett gott exempel för barnen.
    Vi vill ha vänner på middag och läsa tidningarna.
    Men kunde jag inte börja smått redan nu?
    Så människorna som känner mig inte skulle bli så chockerade
    Och överraskade.
    När jag verkligen är gammal och börjar gå klädd i purpur.

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare