måndag 20 augusti 2012

En förmiddag i augusti tänker jag så här...

Foto
Snott ordspråk från Marias blogg.

Jag tyckte detvar så himla bra!
Girlpower och lite "ha, där fick du" känsla.
Men så började jag fundera...

Det finns faktiskt en massa människor som VALT att förlora mej.
I vredesmod under gräl, för att vi tappat bort varandra eller för att någonannan för stunden var viktigare.
Men vissa människor vill man ju bara inte släppa!
Man VET att "vi är bra för varandra, vi hör ihop." Jag vet bättre än personen som väljer att lämna mej.
Ja så har det i alla fall varit för mej.
Det finns människor som jag har gett både tre och fyra chanser. Faktum är att min vilja att göra så, att förlåta å stryka sträck över och räcka fram ännu en hand är något som jag rätt ofta får kritik över.
Som om det betyder att jag inte står upp för mej själv... eller andra... efter en konflikt.
Men det är bara sådan jag är. Argsint, explotionsartad men ändå rätt förlåtande till min natur.

Jag har i dagsläget flera människor i mitt liv som jag tycker om och är lycklig över som jag verkligen har fått JOBBA för att ha kvar. Fått finna mej att vara förpassad till perferin, fått finna mej i att få "nej" ifrån men som gett med sej (av ren utmattning :) och som är tillbaka.
Vissa människor är helt enkelt värda att vänta ut...

Jaha. Vi har måndag förmiddag. Den 20:e augusti. Bröllopsdag som sagt och i sluttampen av sommaren.
Jag hostar... fortfarande.
Börjar känna det där suget jag får varje höst av nystart.
Av att börja träna, bli sundare, klippa håret, köpa nya kläder.
Hösten är min tid på året.
Idag drar både Dallas och Robinson igång.

Puss/ Asta

4 kommentarer:

  1. Ja, hösten har tagit över för mig oxå. Älskar det... men saknadet av att inte ha nån att gå med bland prasslande löv o på en folköde strand är fruktansvärd.. men det går väl det oxå.
    Ha en bra dag!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blondie. Ja uscha.Förstår tomheten och allt som "borde vara", är säker på att han är med dej när du går bland prasslande löv även omdu inte kan se honom. Kram

      Radera
  2. Så fint du skriver och jag tänkte sedan också att den där stämmer inte riktigt in på mig heller. Jag förstår andemeningen, men sedan tänkte jag att om man får en förklaring eller om en människa verkligen genuint vill försonas så är jag också för det och kan se förbi det som varit ( inom rimliga gränser.
    Samtidigt la jag mest upp den för det känns så just nu gällande S och hans bullshit som jag är evinnerligt trött på och sårad utav.
    Ja, härligt att hösten är på gång och jag häpnas också precis som du skrev över hur länge vi faktiskt känt varandra. Fem år! Helt otroligt! Kram kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Maria. Ja S har väl fått sina chanser med.Man ska inte kasta pärlor försvin sägs det ju.
      Förstår precis hur du menar och det är såklart olika. Vissa gånger är det värt att anstränga sej en gång till, se bara på dej å mej.
      Kram

      Radera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare