Jag har precis hört på Sara Mohammads sommarprat. Hört stycken ur det innan men nu lyssnade jag från början till slut under min promenad.
Har ni lyssnat? Om inte så tycker jag VERKLIGEN att ni ska göra det!
Sara är född i den irakiska delen av Kurdistan 1967 och uppfostrad i en starkt religiös och traditionellt bunden bunden familj. Hon flydde från sin familj när hon stod inför tvångsgifte. Sara är grundare för GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime.) Hon arbetar som opinionsbildare och kallas enligt egen utsago för islamofob.
Alltså, hennes sommarprat väcker så många tankar hos mej. Det får mej att rannsaka mej själv och mina argument. Hon är emot många av de åsikter som jag högljutt driver.
Och alltså lite ödmjukhet måste en människa ha. Vem är jag att ifrågasätta henne och hennes upplevelser? Hon är den som är insatt av oss två. Hon är den som kan siffrorna och statistiken på hur många flickor som även i vårt land råkar ut för hedersförtryck, hur många flickor som får sina snippor omskurna, hur många tonåringar som gifts bort mot sin vilja osv och hon är den som levt med en bror som med automatgevär hotade henne och en mamma som tog henne till gumman med rakbladet. Det vore förmätet av mej att komma här å tro då.
Vår vilja att vara öppna och att värna religionsfriheten får aldrig stå i vägen eller gå före varje individs rätt till frihet. Flickor födda av utlandsfödda föräldrar har samma lagliga rättigheter som flickor födda av svenska föräldrar.
Så HUR gör man då?
HUR?
Jag skulle vilja tala med Sara om detta.
Om könsuppdelade tider i badhus eller på fritidsgårdar är fel så som Sara menar så vad händer med motsatsen? Får flickorna plötsligt gå då? Eller blir de än mer skilda från vardagen?
Kvinnan som fick sin burkini avtvingad på stranden i Frankrike... hennes man sa förmodligen inte "Fint gumman, då får du gå och köpa dej en bikini istället" utan hennes utrymme krympte än mer.
Hur gör man istället?
Hur ser man till att människor som kommer hit får lov att bejaka sin tro och sin kultur vilket jag ser som självklart i en demokrati... men samtidigt förbjuds att inskränka barn och kvinnors rättigheter?
Sara menar att vänsterpolitiker som Schyman och Sjösteth har i sin iver att bejaka religionsfriheten gjort det på bekostnad av utsatta flickor.
Gha! Livet är mycket lättare som svart eller vitt. Det är i gråzonerna som det blir komplicerat. Men det är viktiga samtal att föras, föras av alla oss med öppna sinnen och en antirasistisk agenda. Samtalsläget är så polariserat idag och det avkrävs av en att välja sida.
Det här är ett viktigt inlägg tycker jag och det vore kul om ni tyckte till. Gärna efter att ha lyssnat på Sara Mohammads sommarprat som är väldigt, väldigt starkt och i bland rent plågsamt att lyssna på. Ex när hon berättar om hur hennes bror misshandlade henne och satte ett automatvapen mot hennes huvud och för att hon skulle gå med på att giftas bort. Han sa att det vore lika enkelt att skjuta henne som att dricka ett glas vatten och att han inte skulle tveka.
När hon överlevande kom ut ur rummet så var hennes föräldrar häpna över att hon levde.
Hur blir det så? En storebror som i mina ögon och med min erfarenhet har en sådan beskyddarinstinkt gentemot småsystrar. Hur kommer heder och omgivningens tyckanden att bli så viktigt att man kan mörda utan att blinka?
Lyssna. Tyck till. Låt oss ha en respektfull diskussion om saken.
Puss/ Asta
Skitenkelt människors frihet och rättighet. Religion ska alltid, alltid, alltid vara underordnad det. Alla som tycker annat är för något annat än frihet, jämlikhet och rättighet.
SvaraRaderaGlömde säga att i detta finns inga nyanser eller gråskalor. Här är det svart eller vitt. Antingen är man för jämställdhet och frihet eller så är man det inte. Vi kan inte säga att det är okej med lite kvinnoförtryck eller okej med lite barnaga så länge den och den gruppen inte för upprörda.
SvaraRaderaMen konkret hur då? Som mitt ex med badhus. Om burkini eller skilda tider är enda sättet att få flickorna till badhuset? Att gå med på det är att acceptera ett synsätt på kvinnor, att sexualisera småflickor. Att inte gå med på det innebär inte mer frihet utan mindre. Flickorna kommer inte att dyka upp i bikini. Hur får vi föräldrar och män att förstå vilka värderingar som råder här, vad vi kan acceptera av kultur och tro och vad vi inte kan acceptera. Hur?
RaderaHuruvida vuxna kvinnor ska kunna komma till badhuset utan burkini vet jag inte. Frågan är komplex. Men när det gäller barn tycker jag att det borde vara självklart. Vi har skolplikt i Sverige. Simundervisning är en del av den. Hindras barn (flickor) från att delta ska socialtjänsten kopplas in. Punk! Jag är själv emot segregerade badtider osv. Även om det möjliggör för kvinnor att simma, så ser jag det som att man ger efter för patriarkala idéer om kvinnans underordning och avvikande. Samma med fredade zoner på festivaler osv. Ett sätt att skydda kvinnor säger man. Nej, jag ser det enbart som ännu ett sätt att lägga skulden på kvinnan. För att inte utsättas för sexuella övergrepp är det upp till kvinnan att hålla sig borta från de allmänna utrymmena. I alla kulturer, i varierande grad, är det kvinnan som ska skiljas från resten av samhället för att få verka och existera. Som ska avvika från det normativa. Som ska anpassa sig. Och som feminist kan jag inte ställa upp på det. /Din Emelie.
RaderaDu är så klok så jag gråter.
RaderaMen Emelie. Jag håller med dej i sak. Självklart.
RaderaSamtidigt så ser jag inte problemet med ex badhustider bara för kvinnor. För ett tag sedan hade vi ett gym bara för kvinnor i stan. Det finns långt fler kvinnor än de muslimska som tycker om att träna/ simma utan män. Vi har herrklubbar, tjejkvällar och annat. Det finns hotell där man inte får ha med barn, varför är detta så känsligt?
Om burkini el separata badtider gör att kvinnor faktiskt KAN gå dit och lära sej simma, är inte det bra då? För att säga nej innebär ju inte att kvinnorna köper en bikini och kommer ändå, det innebär att de blir än mer kringskurna.
I den bästa av världar hade man inte behövt förklara för sin dotter hur hon skall agera för att inte råka illa ut men när det kommer till ens eget barn, ens eget kött å blod så går inte principerna före omsorgen om henne. Tyvärr.
Det ÄR inte så enkelt. Och jag är oxå feminist.
Det blir inte svårare än vad man gör det till, så det är visst så enkelt. Emelie har rätt. Skolan ska vara sekulär. Den ska fostra barn. När man är myndig och får och är kapabel till att själv välja och fatta beslut kan man välja att utsätta sig för könsseparation, badhus, lagsport, badplatser, ect men barn ska inte pådyvlas.
RaderaSom Anders säger; barn står för sig själva. Skolan ska vara sekulär! Att religiösa skolor är tillåtna är för mig en gåta. Jag må göra det "enkelt" för mig. Eller svårt, beroende på hur man ser på det. För feminism har aldrig varit enkelt. Du har rätt i att det, sedan länge, finns många platser som är till för olika grupper. Själv trivs jag ofta bäst i sammanhang där det enbart finns kvinnor. Men som Nina säger; för vems skull görs detta? I dagarna har det diskuterats huruvida en muslimsk friskola ska få dela på pojkar och flickor under idrotten. Som bollrädd och ointresserad av sport hade jag gärna haft uppdelade lektioner under skoltiden. Killarna tog över, hånade tjejerna och skrämdes med hårda bollar. Det var jätte jobbigt. Men i fallet med den muslimska skolan handlar det om att tjejerna vill kunna idrotta utan sjal, vilket de inte kan utan uppdelning. Det är här någonstans som könsuppdelning blir ett problem och där man verkligen rör sig i grumliga gråzoner. Kvinnor från Iran, Irak. Afghanistan, Syrien, Somalia osv kommer från kulturer där kvinnor begränsas på olika sätt. Genom klädsel, fysiskt utrymme osv. Deras autonomi är kraftigt begränsad. Så kommer de till Sverige och vad ska då gälla här? Är det okej att de fortsätter att begränsas? Inte bara i hemmet utan i hela samhället. Och inte bara det... samhället utformas efter att kvinnors frihet ska fortsätta att begränsas. JAG får gå och bada när jag vill. En kvinna som kommer från en (än mer!) patriarkal kultur blir hänvisad till badhuset två timmar, en gång i veckan, annars FÅR HON INTR LOV att simma över huvud taget. Och då blir det liksom ingen mysig "tjejkväll" längre, utan något annat som jag inte tycker hör till Sverige 2016. Sen är det viktigt att förtydliga att många, många kvinnor begränsas av män födda i Sverige med föräldrar födda i Sverige. Diskussionen ska handla om alla kvinnors frihet, inte om ursprung. Men det går inte att komma ifrån att olika länder kommit olika långt i jämställdhetstänket och det är många kvinnor med utländsk härkomst som gått ut och kritiserat svenska samhället för att de inte blir lyssnade till. Att de fortsätter att begränsas som i sina forna hemländer och med det nya landets goda minne. Är det rätt? Sänder det inte ut fel signaler när svenska skolor, kommuner och organisationer underlättar för män som vill begränsa kvinnor? ÄVEN om de möjligen varit än mer begränsade utan dessa anpassningar? Jag sitter verkligen inte inne med några rätta svar. Jag vet att det inte är enkelt. Men som sagt... det har den feministiska kampen aldrig varit. /Emelie
RaderaDu är verkligen både klok och välartikulerad Emelie. Och det är svårt att balansera! Själv tror jag på bildning som den enda vägen. Och då menar jag inte med automatik akademisk utbildning, utan snarare den bildning som kommer med att man ser ovanför sina egna glasögonskalmar. Jag tycker att det är vansinne att dela upp badtider och jag håller med dig om att det är att förstärka det patriarkala och den utsatthet dessa kvinnor lever under. Men om valet är att de inte får bada alls, har vi kanske inte kommit en centimeter i utveckling från de patriarkala strukturerna ändå. Så då blir alternativet att de här kvinnorna inte får bada, vi kommer nämligen inte åt det annat än med lagstiftning - och förmodligen inte ens då. Det som det till sist handlar om är att stödja och stärka kvinnor, för att de ska våga ta steget att våga välja själva. Flera av hederskulturens kvinnor har gjort det, och åtminstone två - förmodligen fler - har fått sätta livet till. Genom ständigt påverkan, med små steg, med goda avsikter kanske man kan nå fram och få fler kvinnor att våga, men också männen i de patriarkala strukturerna att förstå att de inte har något val. Jag sitter verkligen inte heller på sanningen, men det jag vet är att utveckling tar tid. Och kan inte forceras. Som sagt du är klok och har korn på många viktigheter. Tillsammans kan vi arbeta mot en säkrare och mer tillåtande framtid - för alla kvinnor!
RaderaSå svårt. Tycker också att religion ska vara underordnad människors rättigheter och frihet. Å ena sidan tycker jag en ska sätta hårt mot hårt. Och kanske förlora några på vägen mot målet. Ja ni fattar kanske hur jag menar.
SvaraRaderaÅ andra sidan så vad spelar en ynka timma i badhuset om det gör det möjligt för vissa att ta sig dit och bada. Som min 15 åring sa: jag skulle aldrig gå dit och bada bland 40 åriga gubbar,mamma.
Fy vad svårt! Jag vet varken ut eller in nu.
Svårt ja. Oändligt svårt.
RaderaEmelie slår verkligen huvudet på spiken. men vi måste ju såklart stå upp för att vi är emot det för KVINNORNAS skull, inte för att vi inte är bekväma med kvinnor i slöja/burkini eller vad det nu må vara de 'väljer' att ha på sig.
SvaraRaderaEmlie har rätt men gör det enkelt för sej. Man kan inte bara se på "hur det borde vara" och "Vad som är rätt o riktigt", man måste oxå se på hur det blir i realiteten. Om vi säger nej till burkini för kvinnornas skull spelar inte det nån roll, deras verklighet blir än mer beskuren och vad har kvinnorörelsen vunnit på det?
RaderaJag tycker inte vi ska säga nej till burkini, jag tycker alla ska ha rätt att välja vad de vill ha på sig och var. Men jag tycker inte att vi ska separera män från kvinnor på platser som är till för alla just för att situationen då aldrig kommer förändras. Och definitivt ska inte skolan separera könen.
Radera(Och tänk hur vi skulle skrika om männen ville ha 2 timmar på badhuset när inga kvinnor fick komma.)
Jag tror att det är bra om man ser hur livet skulle kunna vara och blir man då mer 'sugen' på att leva ett sådant liv kanske man efter hand välja att inte använda slöja och burkini. OM man nu vill. För jag är för fri vilja.
Jag känner många muslimska kvinnor som är mycket troende men ändå har valt att inte ha slöjan och inte låter religionen begränsa deras liv. Det tycker jag vi ska sträva efter. Att religionen ska vara kärlek, inte ett hinder.
Och det tror jag bara man kan få genom att visa hur livet skulle kunna vara.
Vi måste komma ihåg att vi inte har blivit så här jämställda männen som vi är i Sverige för att vi GAVS möjligheten. Vi TOG den.
Oj oj, jag själv tror på balans. Utveckling tar tid, oavsett kultur eller land. Att vara starkt kritisk är inte samma sak som att göra slag i saken. Förbud eller tvång har kanske aldrig fungerat särskilt bra och dessutom riskerar man att hamna i remi, man kommer varken fram eller tillbaka. För att inte tala om man egentligen gör samma sak som det man kritiserar. Människors frihet att välja går före religionsfrihet, men frihet att välja är också förbundet med religionsfriheten. Det är viktigt, tycker jag, att skilja mellan frihet och brott. Brott ska beivras. Resten är en utbildningsfråga. Det tar tid, det har det gjort i Sverige också. Och jag tror också, som Asta att förbud mot burkini vore att beskära kvinnors rörelsefrihet än mer.
SvaraRaderaDet är inte speciellt märkvärdigt. Tänk dig att en badstrand är avstängd för män en gång i veckan så kanske du börjar fatta hur fel det är med skilda tider. Grundlagen kommer alltid i första hand och religionsfriheten innefattar inte, upprepar inte, rätt att diskriminera. Det är inte min åsikt utan vad som står i lagen.
SvaraRaderaJag fattar inte problemet. Som sagt finns det en hel gymkedja med lokaler öppna endast för kvinnor. De fanns i min stad innan och det var aldrig nåt gråtande över det.
SvaraRaderaOch på vårt badhus är det stängt på fredagar för barn... jätteskönt och aldrig nån som gnäller över det heller. / Asta