lördag 31 maj 2014

Bloggdalas bokcirkel. Recension av "Kvinnan som gick till sängs ett år" av Sue Townsend



Då så. Då ska maj månads bokrecension skrivas,
Denna gång har vi på uppdrag av Ergo Sum läst  "Kvinnan som gick till sängs ett år" av Sue Townsend. "Engelsk bestseller som lockar till gapskratt" utlovar tidningen Tara på bokens framsida.

Detta är historien om Eva och hennes minst sagt excentriska familj.
Samma dag som tvillingbarnen Brian junior och Brianne flyttar hemifrån för att läsa vid universitetet i Leeds går Eva till sängs.
Från början utan någon särskild plan. Hon behöver vila och tänka alla ofärdiga tankar klart.
Hon vill ta paus från familjemedlemmar som bara tar henne för given.
Och i sängen blir hon kvar.
Evas egna familj är både upprörda och personligt förolämpade över denna galenskap men okända människor börjar snart vallfärdas för att ta del av Eva påstådda visdom.

Jag vet inte hur jag ska ta mej an denna boken riktigt. Vet inte riktigt vad jag tyckte mer än att den var... konstig. I början på ett bra sätt, i slutet allt mer utflippat.
Eva framstår som den enda någolunda normala människan.
Hennes man Brian som är världsberömd och supersmart astronom är fullkomligt oduglig inom allt som inte har med sitt yrke att göra och kan knappt koka en kopp te på egen hand. Han orkar inte ens vara en god älskare åt sitt vänsterprassel Titania som bor i boden i anslutning till huset.
Tvillingarna, Brianne och Brian, har definitivt någon form av neuropsykiatrisk diagnos.
Evas mamma Ruby är dråpligt egocentrisk och ensam och svärmodern Yvonne nog för att göra vilken svärdotter som helst sinnessjuk.
Boken är dråpligt skriven.
Jag skrattade till ett par gånger och log betydligt fler.
Den innehåller en hel del tänkvärdheter och författaren är fyndig och beskriver många saker som jag själv reflekterat över på ett roligt sätt. Samtidigt finns en viss svärta i den.
Ensamma människor som inte når fram till varandra.
Det är en satir och överdrifterna skall vara där, som spootlights på den riktiga världen.

Samtidigt når boken inte fram till mej.
Den är för långdragen, den står och tuggar och den får aldrig till det där antiklimax som den försöker bygga upp.
Alla blir lixom bara... värre. Ja, det är en bra sammanfattning, det blir värre!
Ruby skruttigare, Eva svagare, Brian än mer skitstövel, ungarna än mer egocentriska och utspaceade.

Jag ger ändå boken 3. Den roade för stunden och jag tror faktiskt att jag kommer att tänka på Eva lite nu och då.
Nästa gång är det Elina som väljer boken vi skall läsa samt när den ska recenseras.

Puss/ Asta

3 kommentarer:

  1. Ja vi tyckte nog relativt lika. Jag vet inte om den tjänat på att läsas över lite kortare tid än jag gjorde. Den hängde inte riktigt ihop för mig.
    ,en jag tyckte absolut den var ok att läsa. Ja Eva blir märkligare och märkligare och frågan är om man/jag inte skulle bli tokig ps. sjuk av att stänga in mig i ett rum ett år.

    SvaraRadera
  2. *ler* Ja du, jag blir tokig på alla ambivalenta känslor jag har inför böckerna vi läser hela tiden!!! Jag blev besviken på denna bok.. Kanske för att jag hoppats på att få skratta lite.. Fnissa mig bort. Men så blev det inte. Jag tyckte boken var så otroligt sorglig. Den var fylld med olyckliga, missförstådda människor. Inte alls roligt eller så…
    Jag funderade mycket på Eva. På varför man - i moderna tid och när man inte måste - hade agerat som hon gjort under hela sitt liv. Vad fan liksom!! Hon hade ju kunnat lämna Brian!! Men inte då.. Boken kändes lite arkaisk och jag blev inte vän med den. Poppy tyckte jag var direkt obehaglig och HELT onödig för berättelsen precis som stackars Ho..Men, men, den gav en hel del att fundera på.

    Hoppas du haft en fin helg? Kram

    SvaraRadera
  3. Jag gillade den! Jag gillade det svarta, det absurda och att den ändå beskriver många människors beteende på ett väldigt sannt sätt, även om vi alla önskade att vi inte vore sådana... Jag kände mig hemma i den och är supernöjd över att jag orkade läsa den och faktiskt känna att jag gillade den!

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare