fredag 9 maj 2014

Kan ett par byxor göra en människa evigt lycklig?

Peacock Pants- Electric Blue

OM... om det är möjligt... vilket jag håller för högst sannolikt just i detta ögonblick så är jag säker på att det är just dessa byxorna vi snackar om.
Ser vansinnigt vackra och bekväma ut.
Jag ser mej själv glida fram gyllenbrun med dessa underverk på mej och ett vitt linne, högklackade sandaletter och håret lite rufsigt men härligt uppsatt.
Å alla som ser mej kommer att tänka vilken gammal övervintrad hippiekärring Oj, så härligt chic hon ser ut.
Vill ni oxå vara lika vackra å härliga har ni länken här.

Det finns människor som har svårt för att unna sej själva saker.
Jag undrar hur det känns?
Själv har jag snarare problem med det motsatta. Jag har lite för lätt för att övertala mej själv om att jag är värd ditten å datten.
Jag kan vara värd ditten å datten flera gånger om för samma sak.
"Ja men jag är ju sjuk."
"Ja men jag fick ju löneförhöjning."
"Ja men jag har ju slutat dricka."
"Ja men jag fyller ju år."

And so on. Faktiskt... även om jag vill understryka att jag fortfarande inte känner mej redo för några Anonyma Shoppoholicermöten... så tror jag att det har med min beroendepersonlighet att göra.
Lätt för att ge efter för frestelser och att gå i gång på snabba njutningar.
Min make hade säkert föredragit att jag valt sex å inte shopping som drog.
Å andra sidan med den frenesin jag shoppar hade det kunnat bli slitigt för en medelålders man med begynnande prostataförstoring.

När jag skall köpa julklappar eller presenter till folk hittar jag alltid saker som jag själv vill ha istället. Jag har aldrig varit typen som tycker det är roligare att handla till barnen eller till hemmet än till mej själv.
Fast det innebär ju inte att det inte är lustfyllt att även shoppa till andra.
Barnbarnen tex.
Eller mjölk. Jag tycker ta me fan att det är skoj att handla mat på ICA.

Jag är illa där ann.

Puss/ Asta

1 kommentar:

  1. *ler* Janjeeeeooooo… nej, men jag kan tänka mig att du tyckte de var snygg. Och du har den kroppstypen att bära upp det. Det har absolut inte jag!

    Kram

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare